måndag 28 januari 2008

Ny diskrimineringslag

Regeringen har lämnat sitt förslag till ny diskrimineringslagstiftning till Lagrådet idag. Förslaget kommer säkerligen bli ett återkommande inslag här på bloggen, men en snabb sammanfattning säger:

+"Könsöverskridande identitet eller uttryck" och "Ålder" som nya diskrimineringsgrunder
- Inga krav på aktiva åtgärder kring de nya diskrimineringsgrunderna

/Pär Wiktorsson

Befriande härskartekniker

Jag har påminnts om hur befriande kunskap om härskartekniker kan vara. Det är många som lämnar möten med en dålig känsla i magen - en känsla av att inte räcka till, inte komma till tals eller inte ha något att bidra med. Många tror att det har med dem själva och deras egna tillkortakommanden att göra, medan det i själva verket ofta är härskartekniker som är boven i dramat. På mötet har någon (eller några) använt dem, med hjälp av övriga gruppen, för att framhäva sig själv och trycka ner andra. Härskartekniker är sätt att utöva makt, för att behålla eller skaffa mer makt. Det kan vara ett förödande skämt som gör att förslaget från "fel" person skrattas bort eller bläddrande i papper som drar bort uppmärksamheten från personen.

Med kunskap att kunna se och beskriva vad som händer så kan den som är utsatt gå från skuldbeläggande av sig själv till den rättmätiga ilskan mot orättvisan som personen utsatts för. Och motstrategier kan formuleras.

Det var oerhört givande att nyligen, tillsammans med Linda, få prata om härskartekniker och tipsa en grupp lärare om motstrategier när teknikerna används - och om främjartekniker för att förebygga dem. En tanke är att jag nästa gång ska försöka prata mer om hur jag själv använder härskartekniker (tror att den jag har störst problem med är osynliggörande av andra). Läskigt att göra, men kanske ännu mer givande både för mig och för gruppen.

/Pär Wiktorsson

måndag 14 januari 2008

Hångel för mänskliga rättigheter

Ikväll är det något så trevligt som en hångelaktion, utanför Clara Kyrka i Stockholm. Där samlar nämligen aktionskommittén "Bevara äktenskapet" sina anhängare för att manifestera varför de mänskliga rättigheterna måste begränsas för alla som inte är heterosexuella. Aktionskommittén säger sig ha följande syfte:

– lyfta fram behovet av allsidighet i analyser och bedömningar innan tusenåriga - och väl fungerande - samlevnadsformer förändras
– sprida kunskap om psykologiska, ekonomiska, samhälleliga, politiska och religiösa konsekvenser av en ändrad äktenskapslagstiftning.

Jag kan hålla med om att det finns många kluriga samhällsfrågor där det krävs allsidighet i analyser och bedömningar, men jag tycker också att det finns diskriminerande ideologier som försöker gömma sig bakom en saklig yta. Att en könsneutral äktenskapslagstiftning och förändringar av "tusenåriga samlevnadsformer" skulle få ödesdigra samhällskonsekvenser är ingen seriös analys eller bedömning. Vårt samhälle har trots allt överlevt (och utvecklats genom...) ett antal olika förändringar av olika institutioner. I det här fallet kommer ju institionen dessutom att finnas kvar för alla heterosar som nu ska samlas i Clara Kyrka, samtidigt som alla som hånglar utanför också får möjlighet att formellt manifestera sin kärlek och tillgång till äktenskapets juridiska trygghet - på samma villkor.

Men, visst, låt homofoberna samlas inför en av de sista striderna kring lagmässig likabehandling av människor oavsett sexuell läggning. Och hoppas sedan att de börjar omfamna kärleksbudskapet och jämlikhetsidealen och inte börjar manifestera sin homofobi tillsammans med de ideologiska fränderna som förföljer icke-heterosar med vapen i hand.

Mer kärlek och hångel till folket!

/Pär Wiktorsson

onsdag 2 januari 2008

Undersökningar som skapar förtryck

Undersökningar kring människors tolerans är ett ganska vanligt fenomen. Idag rapporterar QX.se om en undersökning från Bulgarien och rubriken lyder "Bulgarer negativa till homosexuella". Ett antal personer har fått svara på frågor som om de skulle kunna tänka sig att skicka sina barn till en homosexuell lärare eller om de skulle kunna arbeta nära någon homosexuell. Slutsatserna som dras av svaren är mycket nedslående och visar på väldigt homofoba åsikter. Samtidigt verkar en viktig slutsats kring själva utformningen av undersökningen fattas. Samma slutsats som svenska Ungdomsstyrelsen missat när de i höstas frågade ungdomar om deras tolerans.

Det saknas ett resonemang om vad toleransundersökningarna i sig leder till. De kan förstås visa på problemområden, men det är viktigt att vara medveten om att de i sig också skapar problem. De blir ett verktyg i normens tjänst, eftersom de blir en del i den ständigt pågående processen då människor i normpositioner får lära sig att de har rätt att tycka till om normavvikarnas rättigheter. Samtidigt som normavvikarna får lära sig sin plats i ett utanförskap. Som heterosexuell kan jag oreflekterat kryssa "ja" eller "nej" på frågan "Tycker du illa om homosexuella". Som icke-heterosexuell blir frågan väldigt märklig - ska jag svara eller inte? Omfattas jag av "du:et" i frågan?

De traditionella toleransundersökningarna riktar sig till människor i normposition, utan att vara tydliga med detta. Det är ett gigantiskt metodproblem som leder till snedvrida slutsatser men också ojämlikhet. Heterosexuella får inte lära sig att de faktiskt har en sexuell läggning som påverkar deras plats i samhället utan den är något outtalat, självklart, "naturligt"... Jag behöver inte fundera på om jag kan svara på frågan. Rubriken på QX.se blir inte heller "HETEROSEXUELLA bulgarer negativa till homosexuella". Det finns tydligen två separata kategorier: bulgarer och homosexuella. Eller "normala/naturliga" och "onormala/onaturliga" bulgarer.

Skulle jag genomföra en toleransundersökning någon gång så skulle jag (om den tog sikte på sexuell läggning) först be människor fylla i med vilken sexuell läggning de identifierar sig och sedan skulle frågorna vara riktade så att jag fick tycka till om både människor med samma läggning och människor med en annan läggning. På så sätt skulle jag både kunna vara tydlig med vem som tycker vad om vem och samtidigt kanske hjälpa till att visa normen för dem som skulle fylla i mina enkäter eller dem som skulle läsa mina slutsatser.

/Pär Wiktorsson