Jag har påminnts om hur befriande kunskap om härskartekniker kan vara. Det är många som lämnar möten med en dålig känsla i magen - en känsla av att inte räcka till, inte komma till tals eller inte ha något att bidra med. Många tror att det har med dem själva och deras egna tillkortakommanden att göra, medan det i själva verket ofta är härskartekniker som är boven i dramat. På mötet har någon (eller några) använt dem, med hjälp av övriga gruppen, för att framhäva sig själv och trycka ner andra. Härskartekniker är sätt att utöva makt, för att behålla eller skaffa mer makt. Det kan vara ett förödande skämt som gör att förslaget från "fel" person skrattas bort eller bläddrande i papper som drar bort uppmärksamheten från personen.
Med kunskap att kunna se och beskriva vad som händer så kan den som är utsatt gå från skuldbeläggande av sig själv till den rättmätiga ilskan mot orättvisan som personen utsatts för. Och motstrategier kan formuleras.
Det var oerhört givande att nyligen, tillsammans med Linda, få prata om härskartekniker och tipsa en grupp lärare om motstrategier när teknikerna används - och om främjartekniker för att förebygga dem. En tanke är att jag nästa gång ska försöka prata mer om hur jag själv använder härskartekniker (tror att den jag har störst problem med är osynliggörande av andra). Läskigt att göra, men kanske ännu mer givande både för mig och för gruppen.
/Pär Wiktorsson
måndag 28 januari 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar